Vadå första bild på det svarta hålet i M87?
Här är min bild på radiokällan Virgo A, det svarta hålet i M87 – från 1981.
Varsågod njut!
Virgo A verkar vara kvinnornas objekt. Dr Katie Bouman skrev algoritmerna för det astronomiska fotot på Virgo A. Det är sammansatt av många observationer gjorda av olika radioteleskop. Grattis!
Anna-Britta Bergstedt är död, 99 år gammal.
För två år sedan förlorade jag kontakten med Anna-Britta. Jag utgick från att hon var död redan då, men det visade sig att fastighetsägaren i Hägersten skulle bygga om huset hon bodde i, och då flyttades hon till ett ålderdomshem tillsamman med sin syster, berättade systersonen. Han ringde för att de hade hittat korrespondensen mellan oss.
Anna-Britta var både fågelskådare och astronomiintresserad. Hon tillhörde den utvidgade solresenärgruppen som jag håller i.
Vi träffades första gången på en resa till Kenya 1980, där vi skulle se den totala solförmörkelsen. Vi delade rum, och hade även andra gäster. På spegeln satt en liten ödla. Anna-Britta trodde den var en dekoration, men jag såg att den följde oss med blicken. På morgonen satt den på ett annat ställe. Med på den dansksvenske resan fanns även Helge Pedersen, ena halvan av paret Bodil och Helge Pedersen som sen byggde Tycho Brahe-planetariet vid Blegdammene i Köpenhamn. Vid ett tillfälle satt vi i den underjordiska baren på savannen och tittade ut på livet i ett vattenhål, och Helge berättade om planerna på planetariet. En annan kväll var vi ute på savannen tillsammans med danskarna och en väpnad vakt för att observera stjärnor. Plötsligt stelnar vakten: ”A lion! A lion!” Då tittar Poul Madsen upp från sitt teleskop: ”En löve! Da får den bare komme, jeg har Ugglenebulosen i kikkerten.”
Anna-Britta var ofta både i Malmö och Köpenhamn och besökte oss, samt att jag besökte henne i Hägersten. Då hennes far dog, passade det bra att jag hyrde in mig hos henne under en vår då jag vidareutbildade mig i Stockholm medan hon ordnade upp det praktiska med lägenheten. Vi gjorde vandringar bland annat i Ågestad. En gång vi satt under ett träd och åt matsäck, singlade en fågelboll ner på oss. Där uppe satt en uggla och åt sin lunch. Annars tog hon mig med till Svenska Astronomiska Sällskapet och presenterade mig för sina vänner i Stockholm, bland annat väninnan Kerstin Fredga. Min vän Gösta Johansson, bror till Sture Johansson som är känt som mediet Ambres, besökte oss och tittade på bilder. Anna-Britta var en fantastisk fotograf, mycket bättre än mig.
Vi skådade fåglar tillsammans i Falsterbo, och hon besökte Bodil och Helge i Köpenhamn. På Limhamn finns flera krogar och inte mindre än fyra White Guide restauranger, så vi var ute och åt när Anna-Britta bodde hos oss på sina besök till Skåne.
Det börjar att glesna med gamla vänner runt mig.
Under helgen 24 – 26 mars hade SAAF Messiermaraton på Sveriges sydligaste udde. Vi höll till i Garnhuset i Beddingestrand. Själv var vi en liten grupp som åkte fram och tillbaka Limhamn – Malmö – Beddingestrand lördag – söndag för att lyssna till föredrag och träffa kolleger. Lördag åkte vi dit till lunch på golfklubben och hann med vernissagen på Galleri Fågel innan. Det blev en omkastning av programmet, så vi fick med årsmötet. Därefter höll Hans Bengtssons föredrag om Visuella observationer av variabler. Mycket professionellt, förstår att forskarna är sugna på dessa observationer. Nils Olof Carlins föredrag handlade om Synsinnet och astronomiska observationer. Mikael Anderlund berättade om Observationslistor och rapporter för visuella djuprymdobservationer. Han kom bland annat in på varför det finns så många teleskop i folks garderober. Ulf R. Johansson höll föredrag om hur föreningarna MARS och ASTB bildades och så småningom Tycho Brahe Observatoriet blev till, En dinosaurs funderingar. Det var verkligen av dinosauriekaraktär, med bilder från den tiden då alla var unga och smala. Efteråt åkte vi hem. Det var intressant att konstatera hur olika himlen kan vara på olika ställen. På Limhamn hade vi helt klart väder så vi kunde även se de svaga stjärnorna i stjärnbilderna. I Malmö var det disigt. I Beddingestrand hade de haft drivande småmoln, men Torbjörn som var den ivrigaste och gick till sängs först kl. 5, hade sett 96 Messierobjekt! Det är möjligt bara så långt söderut som Smygehuk och Beddingestrand. Sveriges placering på jordgloben begränsar.
Vi återvände söndag morgon. På Limhamn började dimman driva in kl. 8, men den var koncentrerad till Västkusten såg vi då vi körde söderut. I Malmö var ingen dimma, den slutade vid Hyllie. På Sydkusten var det sol. Föredragsserien fortsatte. Ander Wettergren höll två föredrag, det första om Messier och hans observationer. Messier gjorde katalogen för att inte blanda ihop andra, likgiltiga objekt med kometer, som var hans egentliga intresse. Själv undrade jag om objektet han kallade Messier 102 som han observerade, kunde vara just en komet, för han såg den aldrig igen. Sedan har andra fyllt på listan från och med M 101 till M 110. Messier skulle bara ha vetat att han är berömd på grund av katalogen, inte för kometerna han så gärna ville se. Efteråt berättade Torbjörn Holmqvist, vår Messierrekordhållare, om Efter Messierobjekten: Herschelobjekten. Det var ett fullmatad föredrag om familjen Herschel, William, Caroline och John. Anders Wettergren avslutade med sina vackra teckningar på olika astronomiska objekt. Det märks att vi blir gamla och inte orkar kånka på tunga teleskop längre. Både Anders, Mikael och jag kör med fältkikare för det mesta numera.
Sen drack vi kaffe på uteplatsen vid det vackra Garnhuset och njöt av synen av tre fiskare som stod i det blanka havet och kastade med spö och ett antal svanar och gravänder som simmade omkring. Då evenemanget var slut, körde vi till Smygehuk och åt lunch på Sveriges sydligaste cafe.
Det blev en heldag på Tycho Brahe Observatoriet i Oxie. Merkurius tog sju och en halv timme på att passera över solytan.
Kalle har satt upp ett litet teleskop som projicerar solen på en pelare. I bakgrunden, stolar satt ut för publiken under föredragen. Evenemanget var välbesökt.
Eftersom dagen gick, fick vi flytta ut teleskopen på gräsmattan, där vi fick sällskap av sex haror, en tofsvipa och en glada.
