Månad: april 2021

Fick några bilder på den så kallade supermånen som lyste rakt in i ansiktet på mig och väckte mig.

Varför vill inte forskarna ta i frågan om liv i universum? Är det några djupt liggande religiösa motiv? ”Vi skapades till Guds avbild”, heter det. Ett exempel på chocken människan kan uppleva när hon konfronteras med möjliga utomjordiska varelser, är hur stridspiloterna på Nimitz reagerade när de kom tillbaka till hangarskeppet efter att ha förföljt ett UFO. De sprang direkt till kapellet, kastade sig ner och bad till Gud: ”Fräls oss från de utomjordiska monstren!”

Här ska vi diskutera indikationer på intelligent liv i universum, både mottagna radiosignaler utan förklaring och fysiska föremål som kan ha utomjordiskt ursprung.

Mottagna signaler:

I 1977 mottog Ohio State Universitys radioteleskop en mystisk signal som kallad Wow! Då endast ena ”hornet” av antennen fungerade, gick det inte att fastställa exakt varifrån signalen kom, bara att det var någonstans i Sagittarius. Signalen varade under trettiosju sekunder. Robert H. Gray har skrivit en tänkvärd bok om forskningen runt den, The Elusive Wow.

I 2004 tog SETI-projektet emot en signal vid tre olika tillfällen med det numera avsomnade radioteleskopet på Puerto Rico. En av dessa signalerna har blivit starkare med åren. Det är lokaliserat till en punkt mellan konstellationerna Fiskarna och Vattenmannen där det inte finns antydan till någon stjärna eller planet. Märkligt nog uppträder signalen i det såkallade vattenhålet som Carl Sagan påpekade skulle vara en naturlig frekvens ätt sända på, nämligen hydrogen.

Stammar signalen från ett okänt naturfenomen eller en intelligent civilisation?

Dysonsfärer byggt av TYP 2-civilisationer?

Rymdteleskopet Kepler skickades upp 2009 för att registrera exoplaneter. Samtidigt engagerades amatörnätverket Planet Hunters för att hitta planeter som de automatiska analyserna missade. De hittade inte bara fler planeter, men även stjärnan KIC 8462852 som uppvisade konstiga ljusvariationer. Den är ingen ung stjärna som skulle vara omgiven av en stoftskiva liknande den nybildade stjärnor har. KIC 8462852 är en medelålders stjärna av spektralklass F3 som ligger på 1470 ljusårs avstånd från oss.

Det blev astronomen Tabetha Boyajian som skulle gå vidare med utforskningen av denna mystiska stjärna, som snart fick namnet Tabby’s star. Hon och hennes team gick ut med teorin att ljusvariationerna kunde bero på att den avancerad Typ 2-civilisation höll på att bygga in stjärnan i en Dysomsfär. Fler andra teorier har kommit, om kometer, oregelbundet stoftmoln och att stjärnan slukat en mindre planet, men alla dessa teorier stötte på olika svårigheter. Det har inte gått att motbevisa supercivilisationsteorin.

SETI Institute använde Allen Telescope Array under två veckor 2015 för att uppfånga eventuella radiosignaler från en möjlig civilisation utan resultat. Laserstudier 2017 kunde heller inte uppfatta några tecken på intelligent liv. Jag vill påminna om att jordmänniskan baserar sina undersökningar på hur vi själv skulle bete oss som Typ 2-civilisation.

Tabby’s stjärna ligger i konstellationen Svanen, på en linje mellan Deneb och Vega i Lyran, mitt emellan Deneb och Delta Cygni.

Jag var med om en föreläsning via zoom på Berkley University med Tabetha Boyajian. Jag ställde inga frågor, men fler av de andra gjorde det. Sen dess har fler liknande objekt upptäckts. ASASSN-V J193622.23+ll5244.1 ligger på 6592 ljusårs avstånd. ASASSN-V j213939.3-702817.4 är en F0-stjärna på 3630 ljusårs avstånd. HD139139 är en G3-stjärna (inte olik vår egen sol, alltså) på 350 ljusårs avstånd. VVV-WIT-07 ligger gissningsvis på 23000 ljusårs avstånd.

Främmande föremål i vårt solsystem.

Under oktober 2017 passerade ett märkligt föremål genom solsystemet och observerades av Panstarrs på Hawaii. Där kallades föremålet Oumuamua, spejaren från världsrymden. Det rundade solen och fick en extra boost vid passagen. Föremålet var ett par hundra meter långt och bredden ett tiotal meter. Forskaren Avi Loeb och hans doktorand Shmuel Bialy räknade på banan och fann att föremålet var under en millimeter tjockt. Det avgav inga jetstrålar som en komet borde ha gjort under passagen förbi solen. Avi Loeb tror föremålet blev upphämtat av solsystemet, som far genom galaxen med tvåhundratjugotusen kilometer per sekund. Han är övertygad om att Oumuamua är ett artificiellt konstruerat solsegel av den typ bland annat Planetary Society experimenterar med. Den kan vara ett miljarder år gammalt rymdskrot. Vi har skräpat ner rymden runt oss redan, varför skulle inte gamla civilisationer göra det samma?

Clas Svahn skrev en artikel om Avi Laub och hans bok Extraterrestrial i UFO-Aktuellt nr. 1, 2021.

Var ska vi titta efter bevis för liv i vårt solsystem?

Den starkaste kandidaten för liv är just nu Venus, vår närmaste granne. Jane Greaves och hennes team upptäckte fosfin i Venus atmosfär, som indikerar att något levande bajsar där. Det rör sig om bakterier. Venus har troligtvis haft förhållanden liknande jordens innan den utvecklades till att bli det helvete den är nu. Vad som triggade förändringen är inte känt. En av teorierna säger att solen inte var så varm som nu i solsystemets tidiga historia, en annan att den våldsamma vulkanismen påverkade förekomsten av växthusgaser. Hur intelligenta bakterierna var som flyttade upp i atmosfären under de ändrade förhållanden, kan diskuteras. De har åtminstone varit smarta nog att ta sig upp till ett ställe där det går att överleva. En del forskare har försökt bortförklara fosfinet som fel i mätningarna. Lågvattenmärket nåddes då vissa påpekade att Greaves och hennes team hade en övervikt av kvinnor.

Det är svårt att observera fosfin från jordens yta. Rymdsonderna som skickades till planeten under sista halvan av 1900-talet avslöjade att Venus var ett helvete, inte en planet täckt av ett världsomspännande hav eller tropisk regnskog. Chocken fick forskarna att överge Venus. Men mätinstrumenten på sonderna registrerade pliktskyldigt all information de kunde få. Vid att titta närmare på mätresultat av Venus atmosfär från NASAs 1978 Pioneer Venus Multiprobe mission upptäckte Rakesh Mogul och hans forskargrupp att fosfin registrerades. Det var rena arkeologin att tyda signalerna, han fick ta hjälp av Richard Hodges som ingick i den ursprungliga gruppen. Det ligger massor av outforskat material från olika rymdsonder och bara väntar på att analyseras.

Livet på Venus har triggat forskarnas intresse igen.

Efter chocken med helvetesplaneten Venus koncentrerade sig forskarna på Mars. Redan Vikinglandaren 1976 gjorde ett experiment där det tycktes upptäcka tecken på metabolism. Men de andra instrumenten hittade inga tecken på liv, och därför avskrevs resultaten. Men senare har det framkommit att de andra instrumenten inte var bra på att upptäcka organiska molekyler.

I 1984 plockades en meteorit ALH84001 upp på Antarktis. Den hade sitt ursprung på Mars, slogs loss i en krock med en annan himlakropp för omkring femton miljoner år sedan och vandrade runt i solsystemet innan den ramlade ner i Antarktis på jorden. I 1996 upptäckte några forskare något de tolkade som nanobakterier i stenen. Små maskliknande varelser fotograferades i elektronmikroskop. 2003 påvisades att stenen troligtvis blev kontaminerad vid nedslaget på jorden.

I 2002 hävdade ryssarna att den mystiska strålningståliga Deinococcus radiourans ursprungligen utvecklades på Mars och slogs loss av en asteroid innan den singlade ner på jorden.

I 2004 upptäckte ESAs Mars Express metan i Mars atmosfär, och sedan bekräftades det av två oberoende grupper på jorden. Metan är en stark indikator på liv, men kan även orsakas av vulkanism. Metanet på Mars är färskvara och försvinner snabbt ut i rymden.

Livet på Mars är fortfarande en öppen fråga och forskningen pågår för fullt.

På Jupiters ismåne Europa spekulerade italienska forskare 2003 i om det röda svavlet på ytan kan vara avfall från bakterier. Även på jorden ser vi ofta röda bakterier på glaciärer. Dessa röda sprickor i isen avger en märkligt infraröd signal. Hur en bakterie kan överleva i en minimal atmosfär och minus etthundrasjuttiograder Celsius är svårt att förklara. Rymdsonden Galileo indikerade att det skulle finnas ett vulkaniskt uppvärmd hav under månens isiga yta.

Kanske får vi veta mer om det finns liv på Europa när en landare kan ta prover.

Finns liv på Saturnus? Även den planeten har en måne Enceladus som troligtvis håller sig med en istäckt yta och ett hav under. Sonden Cassini tog bilder på vattengeysirer.

Det möjliga livet på Enceladus förtjänar att utforskas ytterligare.

Uranus och Neptunus har snabbt passerats av Voyagersonderna och där är det svårt att spekulera i om det finns något liv. Annars är Neptunusmånen Triton en god kandidat.

Innan Pluto degraderades till en miniplanet skickades sonden New Horizons dit. Planetens röda yta ser lovande ut. Sedan dess har New Horizons fortsatt vidare utåt i solsystemet och ska besöka fler miniplaneter.

Jag tycker det ser ut som att universum är fullt av liv om det finns så många kandidater bara i vårt solsystem.

Tora.